Asbest i BRF: var det finns, ansvar och sanering

Guide av arkitekterna på do ARK · uppdaterad 6 juli 2026

För en bostadsrättsförening med ett äldre hus dyker frågan om asbest ofta upp precis när ni minst vill ha en överraskning – mitt i ett stambyte, en badrumsrenovering eller ett fasadarbete. Materialet är ofarligt så länge det sitter orört och inkapslat, men blir en hälsorisk först när det bearbetas och damm frigörs. Den här guiden går igenom var asbest kan finnas i ett flerbostadshus, hur en inventering fungerar, vad som gäller vid sanering och hur ansvaret brukar fördelas mellan förening och medlem.

Vi som skrivit guiden är arkitekter på do ARK i Helsingborg. Vi projekterar och besiktigar flerbostadshus till vardags och stöter regelbundet på asbestfrågan i äldre bestånd. Vi vill vara tydliga med en sak direkt: den här texten ger er överblick och rätt frågor att ställa, men själva bedömningen och saneringen är alltid ett jobb för behöriga fackmän.

Vad är asbest och varför är det ett problem?

Asbest är ett samlingsnamn för ett par mineralfibrer som förr var populära i byggmaterial tack vare att de tål värme, isolerar bra och är slitstarka. Problemet är hälsan: när materialet bearbetas – borras, kapas, rivs eller slipas – frigörs mycket fina fibrer som kan andas in och på lång sikt orsaka allvarliga lungsjukdomar. Riskerna gjorde att asbest i praktiken inte har fått användas i nya byggmaterial i Sverige sedan början av 1980-talet.

Just därför är byggåret en första fingervisning. Hus som uppförts eller renoverats innan dess löper större risk att innehålla asbest, medan yngre hus generellt gör det i mindre utsträckning. Men ett byggår är en indikation, inte ett facit – äldre material kan ha återanvänts, och en tidigare renovering kan ha lämnat kvar asbest bakom nya ytskikt. Säkert besked ger bara en provtagning.

Var i huset kan asbesten finnas?

Det som gör asbest lurigt är att det sällan syns. Det sitter inbäddat i vardagliga material som ser helt oskyldiga ut. I ett äldre flerbostadshus är några av de vanligaste ställena:

• Golv. I äldre plastmattor, i lim under mattor och klinker samt i vissa golvplattor.
• Våtrum och kök. I kakelfix, fog och spackel bakom kakel – något som ofta aktualiseras vid badrumsrenoveringar.
• Rör och ventilation. Som isolering runt värme- och avloppsrör och i ventilationskanaler, vilket gör frågan högaktuell vid ett stambyte.
• Fönster. I äldre fönsterkitt.
• Tak och fasad. I eternitskivor (asbestcement) på tak, fasad och skärmtak, som var vanliga under en period.
• Övrigt. I vissa putser, brandskyddande skivor och äldre elinstallationer.

Poängen är att ni inte ska försöka avgöra detta på ögonmått. Ser något ut att kunna innehålla asbest ska det behandlas som om det gör det tills en provtagning säger annat.

Asbestinventering – gör det innan ni river

Nyckeln är att veta innan arbetet börjar. Innan ett arbete som kan beröra asbest påbörjas – rivning, håltagning, större renovering – behöver en asbestinventering göras av någon med rätt kompetens, och den som beställer arbetet behöver informera entreprenören om vad som finns. Hur reglerna träffar just ert projekt bör ni stämma av mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter, gärna tillsammans med er förvaltare eller den entreprenör ni anlitar.

Praktiskt går en inventering ut på att en kunnig aktör går igenom de ytor och byggdelar som ska beröras, tar prover på misstänkta material och skickar dem på analys. Resultatet blir ett underlag som talar om var asbest finns och vad som behöver saneras innan övrigt arbete får fortsätta. För en styrelse är den viktigaste lärdomen ordningsföljden: inventera först, planera sedan. En asbestpost som upptäcks mitt i ett pågående projekt kan både försena arbetet och rubba budgeten, medan en som är känd i förväg bara blir en post bland andra att planera och prisa in.

Sanering – vem får göra jobbet?

Att ta bort asbest är inget gör-det-själv-arbete. Rivning och sanering omgärdas av särskilda arbetsmiljöregler – bland annat om utbildning, skyddsutrustning, avspärrning och hur avfallet tas om hand – och utförs normalt av en behörig saneringsfirma. Kontrollera vad som krävs mot Arbetsmiljöverkets föreskrifter innan ni sätter igång, och anlita fackfolk för både bedömning och utförande. Sitter materialet orört och inkapslat är det oftast ingen akut fara, men så snart det ska bearbetas är det yrkesfolk som gäller.

När ni väljer entreprenör gäller samma sunda principer som vid andra arbeten: ta in fler än en offert, be om referenser och säkerställ att firman har rätt behörighet för asbestarbete. Vår guide om att upphandla entreprenör som BRF går igenom hur ni jämför anbud och skriver tydliga avtal.

Vad kostar asbestsanering?

Ärliga svaret är att det varierar kraftigt, och vi avstår medvetet från exakta siffror. Kostnaden styrs av hur mycket asbest som finns, var den sitter, hur svåråtkomlig den är och hur stora ytor som måste spärras av. En begränsad sanering av ett enskilt material kan landa i storleksordningen några tusenlappar, medan omfattande sanering i samband med ett stort renoveringsprojekt blir en betydligt tyngre post. Ofta är asbestsanering inte en egen åtgärd utan en delkostnad i ett större arbete – ett stambyte, en fasadrenovering eller ett badrumsprojekt.

Det enda tillförlitliga sättet att veta vad det kostar för just er är att låta inventeringen ligga till grund för en offert. Räkna med att asbest kan påverka priset i flera led: själva saneringen, men också avspärrning, extra skyddsåtgärder och i vissa fall förlängd byggtid. Om ni planerar ett större projekt är det klokt att bygga in en marginal för att asbest kan dyka upp. Kring skattereduktion som ROT hänvisar vi till vår separata guide om ROT-avdrag och BRF, och till er ekonomiska förvaltare – reglerna skiljer sig åt mellan föreningens gemensamma arbeten och det som en enskild medlem gör i sin lägenhet.

Vem ansvarar – föreningen eller medlemmen?

Det här är den fråga som oftast skapar diskussion, och tyvärr finns det inget kort svar som passar alla. Utgångspunkten enligt bostadsrättslagen är att föreningen ansvarar för att hålla huset i gott skick i den mån ansvaret inte vilar på medlemmen, och den närmare gränsdragningen framgår av föreningens stadgar. Vår guide om stadgar och underhållsansvar går igenom hur den fördelningen brukar se ut.

En vanlig princip, som bland annat bostadsrättsjurister lyft fram, är att en medlem som frilagt asbest genom en egen renovering ofta får stå för saneringen kopplad till det arbetet – har ni själva rivit det gamla badrummet och stött på asbest i fogen, är det svårt att lägga notan på föreningen. Rör det däremot husets gemensamma delar, eller åtgärder som föreningen initierar, ligger ansvaret typiskt hos föreningen. Eftersom gränsdragningen kan bli knivig i praktiken – och eftersom stadgar skiljer sig åt – bör ni stämma av det konkreta fallet mot era egna stadgar och rådgöra med förvaltare eller jurist innan ni landar i vem som betalar.

Så hanterar ni asbestfrågan i underhållsplaneringen

Asbest är sällan en egen rad i en underhållsplan, men det är en risk värd att känna till när ni planerar de stora projekten. Ett hus från tiden före 1980-talet bör ni betrakta som ett hus där asbest kan finnas, och den insikten hör hemma redan när ni börjar skissa på ett stambyte, en fasadrenovering eller ett takbyte. Genom att ta höjd för en inventering – och en möjlig sanering – när ni prisar in ett större arbete undviker ni den obehagliga överraskningen mitt i projektet.

En färsk statusbesiktning av fastigheten hjälper er att kartlägga vad som väntar, och att hålla underhållsplanen aktuell gör att ni har marginalen på plats den dag ett projekt drar igång. Det är precis den framförhållningen Planbo är byggt för att ge: en levande plan där husets tunga poster syns i tid, så att extra kostnader som asbestsanering kan mötas med en fond i stället för en akut avgiftshöjning.