Brandskydd i BRF: ansvar, SBA och vanliga åtgärder

Guide av arkitekterna på do ARK · uppdaterad 5 juli 2026

Brandskydd är ett av de ansvarsområden som lätt hamnar i skymundan i en bostadsrättsförening – ända tills en besiktning, ett tillsynsbesök eller ett verkligt tillbud sätter fingret på det. För styrelsen handlar det om två saker samtidigt: att förstå vem som egentligen ansvarar för vad, och att få in brandskyddet i en löpande rutin i stället för att hantera det när något redan har hänt. Den här guiden går igenom hur ansvaret brukar fördelas, vad systematiskt brandskyddsarbete innebär och vilka åtgärder ni bör hålla ett öga på.

Vi som skrivit guiden är arkitekter på do ARK i Helsingborg. Vi projekterar och besiktigar flerbostadshus till vardags. Brandskydd är ett område där reglerna ofta samspelar med stadgarna och den enskilda fastighetens utformning, så se det här som en orientering – för besked om just er byggnad bör ni ta hjälp av en brandskyddskonsult eller ert förvaltningsbolag.

Vem ansvarar för brandskyddet i en BRF?

Ansvaret för brandskyddet delas i praktiken mellan föreningen och de boende. Föreningen är fastighetsägare och ansvarar för byggnadens tekniska brandskydd och för de gemensamma delarna – trapphus, källare, vind, förråd, tvättstuga och den utrustning som hör dit. Den enskilda medlemmen ansvarar i sin tur för sin egen lägenhet och för att inte skapa risker som drabbar övriga.

Var gränsen exakt går styrs i hög grad av föreningens stadgar, som fördelar underhålls- och skötselansvaret mellan förening och medlem. Därför är det värt att läsa stadgarna specifikt med brandskyddsglasögon: vem sköter vad i trapphuset, vem ansvarar för branddörrar och vem har hand om brandvarnaren i lägenheten. Är någon punkt oklar är det bättre att reda ut den i lugn och ro med förvaltaren än att upptäcka luckan vid ett tillbud.

Vad säger lagen?

Det centrala regelverket är lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Så som den brukar sammanfattas innebär den att den som äger en byggnad och den som bedriver verksamhet där ska hålla ett skäligt brandskydd och vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och begränsa skador om en brand ändå uppstår. För en bostadsrättsförening betyder det att styrelsen, som företrädare för fastighetsägaren, har ett övergripande ansvar för att brandskyddet fungerar.

Exakt vad som är "skäligt" beror på byggnadens utformning och förutsättningar, och lagtexten sätter inga detaljerade mått på varje åtgärd. Den bedömningen bör ni inte göra på egen hand utan stämma av mot gällande regelverk tillsammans med sakkunnig, och vid osäkerhet vända er till räddningstjänsten i er kommun eller en brandskyddskonsult. Räddningstjänsten kan dessutom göra tillsyn och då ställa krav utifrån den enskilda fastigheten.

Vad är systematiskt brandskyddsarbete (SBA)?

Systematiskt brandskyddsarbete, SBA, är namnet på det organiserade och återkommande sätt att sköta brandskyddet som fastighetsägare förväntas tillämpa. SBA är inte en egen lag utan bygger på myndigheternas allmänna råd om hur lagen om skydd mot olyckor bör tillämpas. Tanken är enkel: i stället för enstaka punktinsatser ska brandskyddet skötas löpande, med tydlig ansvarsfördelning och dokumentation.

I praktiken brukar ett SBA för en förening omfatta ungefär följande:

• Kunskap om byggnaden. En bild av hur husets brandskydd är uppbyggt – brandceller, utrymningsvägar, branddörrar och eventuell teknisk utrustning.
• Ansvarsfördelning. Vem i styrelsen som håller ihop arbetet, och hur ansvaret är fördelat mot medlemmar och eventuella entreprenörer.
• Regelbunden egenkontroll. Återkommande genomgångar av att skyddet fungerar och att inget blockerar utrymningsvägarna.
• Dokumentation. En enkel skriftlig sammanställning – på papper eller digitalt – av vad som ska kontrolleras, hur ofta och vad som åtgärdats.
• Uppföljning. Att arbetet ses över när något ändras i huset, till exempel efter en ombyggnad eller ett stambyte.

Omfattningen bör stå i proportion till fastigheten. En mindre förening klarar sig ofta med en översiktlig rutin, medan större eller mer komplexa fastigheter kan behöva mer. Hur långt ni behöver gå är lämpligt att stämma av med en brandskyddskonsult. Vill ni ha en mer utförlig genomgång av stegen, egenkontrollen och dokumentationen har vi en särskild guide om systematiskt brandskyddsarbete (SBA).

Vanliga brandskyddsåtgärder i fastigheten

Mycket av det praktiska brandskyddet handlar om enkla saker som behöver fungera hela tiden. Bland det som ofta lyfts fram i föreningar finns:

• Fria utrymningsvägar. Trapphus och andra utrymningsvägar behöver hållas fria – barnvagnar, cyklar, möbler och tidningsbuntar hör inte hemma där, både för att de hindrar utrymning och för att de kan bidra till en brand.
• Branddörrar och brandceller. Dörrar mot trapphus, källare och vind är ofta en del av byggnadens indelning i brandceller och behöver kunna stängas – de bör inte ställas upp med kilar.
• Brandvarnare. Att det finns fungerande brandvarnare i lägenheterna och gärna i gemensamma utrymmen.
• Förråd och gemensamma utrymmen. Att brandfarliga vätskor och skräp inte samlas i källar- och vindsförråd.
• Skyltning och utrustning. Att eventuell utrymningsskyltning, släckutrustning och liknande är på plats och fungerar där sådan finns.

Vilka åtgärder som är relevanta – och vilken teknisk nivå de ska hålla – beror på husets ålder och utformning. En statusbesiktning eller en särskild brandskyddskontroll ger er ett konkret underlag att utgå ifrån.

Brandskyddet hänger också ihop med föreningens fastighetsförsäkring, som normalt innehåller en brandskadedel. Ett dokumenterat, löpande brandskyddsarbete är inte bara ett lagkrav – det är också ett sätt att visa att föreningen tagit sitt ansvar om en brandskada någon gång ska regleras.

Vem ansvarar för brandvarnaren?

Brandvarnaren är den fråga som oftast dyker upp. En vanlig fördelning är att föreningen ansvarar för att brandvarnare finns på plats i lägenheten, medan den boende ansvarar för den löpande tillsynen – att regelbundet testa att den fungerar och byta batteri. Men fördelningen kan skilja sig åt mellan föreningar, och det bästa är att den framgår tydligt av stadgarna eller ordningsreglerna så att ingen tror att någon annan sköter det. Vid osäkerhet: skriv in en tydlig rutin och informera medlemmarna.

Koppla brandskyddet till underhållsplanen

Brandskyddet blir enklast att hålla vid liv när det inte hanteras som en separat pärm utan vävs in i det ni ändå gör löpande. Flera delar av brandskyddet är fysiska byggdelar som åldras och behöver ses över på samma sätt som resten av huset – branddörrar, ventilationens brandskydd och liknande. Det gör att brandskyddet passar bra att koppla till underhållsplanen och till de kontroller ni redan gör, exempelvis i samband med OVK-besiktningen.

En rimlig ambition är en återkommande genomgång av brandskyddet åtminstone en gång om året, kompletterat med enkla, tätare kontroller av att utrymningsvägarna är fria. Genom att lägga in kontrollerna som en rutin – med en ansvarig och en enkel checklista – slipper ni att kunskapen försvinner när styrelsen byts ut. Precis som med underhållet i stort är den största risken att arbetet blir en engångsinsats i stället för en levande vana.