Bygga hiss i BRF – kostnad, bygglov och beslut

Guide av arkitekterna på do ARK · uppdaterad 23 juli 2026

Många äldre flerbostadshus byggdes helt utan hiss, och i takt med att medlemmarna blir äldre väcks frågan om att bygga hiss i huset. Det är ett av de största och dyraste projekt en bostadsrättsförening kan ge sig in i – här går vi igenom vad det brukar kosta, när det krävs bygglov, hur beslutet fattas på stämman och hur ni för in kostnaden i planeringen i god tid. Alla belopp anges som intervall, eftersom varje hus och trapphus är unikt.

Handlar det i stället om en befintlig hiss som börjar bli gammal? Då är det en modernisering snarare än en nybyggnation – läs vår guide om hissrenovering och kostnad. Den här sidan handlar om att bygga en ny hiss där det tidigare inte funnits någon.

Vi som skrivit guiden är arkitekter på do ARK i Helsingborg. Vi projekterar och besiktigar flerbostadshus till vardags och ser återkommande hur en hissinstallation både lyfter tillgängligheten och prövar föreningens ekonomi och beslutsförmåga. Siffrorna nedan är erfarenhetsbaserade riktvärden – be alltid om en förstudie och offert för ert specifika hus.

Bygga ny hiss eller modernisera den befintliga?

Begreppet "hiss" rymmer projekt av mycket olika storlek. Innan ni går vidare är det värt att slå fast vilket av två grundläggande spår ni är på, eftersom kostnad, tillstånd och beslutsregler skiljer sig åt:

Den här guiden fokuserar på det andra spåret: att anlägga en helt ny hiss. Det är dyrare och mer omfattande, eftersom ni inte bara byter teknik utan också måste skapa plats för själva hisschaktet.

Vad kostar det att bygga en hiss i en BRF?

Att bygga en ny hiss i ett hus som saknar hiss är betydligt dyrare än att modernisera en befintlig. Som grov riktlinje hamnar en nyinstallation ofta i storleksordningen 1–2 miljoner kr per trapphus, men spannet är stort och kostnaden kan bli både lägre och högre beroende på förutsättningarna. En förening med flera hisslösa trapphus bör räkna per trapphus.

Det som framför allt driver priset:

• Var schaktet får plats – en hiss i trapphusets öga, i ett indraget utrymme eller utanpå fasaden ger helt olika byggkostnader.
• Invändig eller utvändig hiss – en utvändig hiss påverkar fasaden och kräver oftast mer omfattande bygglovsprövning.
• Antal stannplan – fler våningar ger fler dörrpar, längre schakt och mer styrutrustning.
• Ingrepp i bärande stomme – behöver bjälklag tas upp eller trappan byggas om blir arbetet dyrare.
• Grundläggning – ett schakt kräver ofta en ny grop, vilket kan innebära grundförstärkning i äldre hus.

Räkna också med kringkostnader utöver själva hissen: projektering, bygglov, eventuell ombyggnad av trapphus och återställning. Ta gärna in offerter från flera leverantörer så att omfattning och pris går att jämföra på lika villkor.

Vad kostar själva hissen? Prisnivåer per hisstyp

Beloppen ovan gäller hela projektet – schakt, byggarbeten och hiss. Men vad kostar själva hissen? Det beror framför allt på vilken typ av hiss ni väljer. För flerbostadshus handlar valet oftast om två huvudtyper: plattformshiss (även kallad lågfartshiss) och konventionell personhiss. En plattformshiss är en enklare och långsammare hiss som regleras av maskindirektivet och får gå i högst 0,15 meter per sekund, medan en konventionell personhiss regleras av hissdirektivet, går snabbare och har högre komfort och kapacitet.

Plattformshissen är ofta det billigare alternativet även räknat på helheten: den kräver mindre schakt och grundare grop, vilket förenklar byggarbetena i ett befintligt hus. Priset för det är lägre fart – många modeller styrs dessutom med en knapp som hålls intryckt under hela färden. I ett hus med många våningar och mycket trafik upplevs det ofta som för långsamt, och då är en konventionell personhiss det rimligare valet trots högre kostnad. Låt förstudien jämföra båda alternativen för just ert trapphus.

Krävs bygglov för att bygga hiss?

En ny hiss kräver normalt bygglov eller en anmälan enligt plan- och bygglagen. Vilket av dem beror på hur hissen byggs:

• Utvändig hiss som ändrar byggnadens fasad eller utseende kräver i regel bygglov.
• Invändig hiss kan i vissa fall hanteras som en anmälan, men om ingreppet påverkar bärande konstruktion eller brandskydd tillkommer prövning av det.
• Kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan omfattas av särskilda varsamhetskrav som styr hur en hiss får byggas.

Reglerna tolkas av varje kommun, så ta kontakt med kommunens bygglovsavdelning tidigt. Ett tidigt besked om vad som gäller för just er byggnad sparar både tid och pengar jämfört med att upptäcka kraven mitt i projektet.

Beslut på stämman – vilken majoritet krävs?

Att bygga en hiss är normalt en väsentlig förändring av föreningens hus. Sådana beslut ligger inte inom styrelsens löpande förvaltning utan ska tas av föreningsstämman. Vilken majoritet som krävs beror på om någon medlems lägenhet påverkas:

• Ingen lägenhet berörs – då räcker det vanligtvis med enkel majoritet, det vill säga mer än hälften av rösterna på stämman.
• En del av en lägenhet tas i anspråk – då krävs enligt bostadsrättslagen (9 kap. 16 §) den berörda bostadsrättshavarens samtycke. Ges inget samtycke gäller beslutet ändå om minst två tredjedelar av de röstande godkänner det och hyresnämnden dessutom godkänner beslutet.

Även förändringar av gemensamma utrymmen till följd av om- eller tillbyggnaden kan omfattas av samma regler. Reglerna är principiellt beskrivna här – hur de tillämpas i just ert fall är en juridisk bedömning. Rådgör med föreningens ekonomiska förvaltare eller en jurist innan ni kallar till stämma, och läs gärna mer om hur stadgar och beslut kring underhåll hänger ihop.

Så kan kostnaden fördelas

En hiss gynnar ofta de boende olika mycket – den på översta våningen har större nytta än den på bottenplan. Därför fördelas kostnaden ibland på annat sätt än via en generell avgiftshöjning, till exempel genom höjda insatser för de mest berörda lägenheterna. Hur en sådan fördelning får gå till, och vilka beslut den kräver, är en fråga där lag, stadgar och praxis samverkar – ta hjälp av föreningens ekonomiska förvaltare eller revisor innan ni bestämmer modell. Blir det i stället en generell finansiering över avgifterna kan vår guide om avgiftshöjning i BRF vara en bra utgångspunkt.

Bidrag och finansiering

Många föreningar undrar om det går att få bidrag för en hiss. Det har över tid funnits olika statliga och kommunala stöd kopplade till hiss och tillgänglighet, men villkor och tillgång ändras löpande och stöd är inte alltid öppna för nya ansökningar. Bostadsanpassningsbidrag riktar sig dessutom i första hand till enskilda personers behov snarare än till en allmän förbättring av huset. Räkna därför inte med bidrag förrän ni fått besked – kontrollera aktuellt läge hos er kommun, länsstyrelsen och Boverket. I övrigt finansieras en hiss oftast genom föreningens egna medel, ett föreningslån eller en kombination, beroende på ekonomin och de befintliga lånen.

Så går ett hissprojekt till

Ordningen kan variera, men ett hissbygge löper vanligtvis genom några tydliga skeden:

1. Förstudie – en arkitekt eller hissleverantör undersöker var ett schakt får plats och vilka alternativ som är möjliga och rimliga.
2. Underlag och kostnadsbild – ni tar fram ett tydligt underlag, begär in offerter och får en första bild av total kostnad och tillstånd.
3. Bygglov eller anmälan – kommunen prövar åtgärden. Ett tidigt besked från bygglovsavdelningen minskar risken för dyra överraskningar.
4. Beslut på stämman – föreningen fattar beslut med rätt majoritet, och kostnadsfördelningen förankras.
5. Upphandling och utförande – entreprenaden handlas upp och byggs. Vår guide om att upphandla entreprenör hjälper er hålla ordning på anbuden.
6. Slutbesiktning och driftsättning – hissen provas och besiktigas innan den tas i bruk, och ett underhållsavtal tecknas.

Få in hissen i underhållsplanen och budgeten

En ny hiss är en av de största enskilda investeringar en förening kan göra, och därför bör den finnas med i planeringen långt innan beslutet fattas. När hissen väl står på plats blir den dessutom en byggdel som ska underhållas och en dag moderniseras – lägg därför in både investeringen och det framtida underhållet i föreningens underhållsplan. Med kostnaden synlig i planen kan ni avsätta pengar i underhållsfonden i rätt takt, i stället för att möta en oplanerad miljonutgift. Behöver ni komma igång med planeringen visar vår guide hur ni gör en underhållsplan steg för steg.

Sammanfattning

Att bygga en ny hiss i ett hisslöst hus är ett stort projekt som ofta landar i storleksordningen 1–2 miljoner kr per trapphus, kräver bygglov eller anmälan och beslutas av föreningsstämman – med enkel majoritet om ingen lägenhet berörs, men med kvalificerad majoritet och hyresnämndens godkännande om en lägenhet tas i anspråk utan samtycke. Börja med en förstudie, ta tidig kontakt med kommunen och jurist, och lägg in investeringen i underhållsplanen så att den blir en planerad satsning i stället för en akut kris.